Nu blir det alltså av för mig att skriva ett eget jävla inlägg för att få en smula fart på den här
gangsterbloggen. Jag är alltså Necrofilip, sångare, låtskrivare och framförallt idiot i
bandet SKITARG. Jag hade väl tänkt att ni skulle få reda på vem i helvete jag är, vad det är jag brinner
för, vad jag hatar, och vad jag runkar till.
Jag är en smärre herre född den 11 februari 1983. Redan som junior gled jag omkring och sjöng å hade
mig. Trodde dock aldrig jag skulle bli något inom musik då jag inte pallade lära mig spela
något instrument. Som 15-åring så satt vi dock ett gäng polare o drack folkbira och spela poker
hemma hos en snubbe som hette Tomp. En kille som sa saker hade inte borde sagt (t.ex att han hade drömt
att han hade sex med sina bröder) men onekligen hade hjärtat på rätt ställe. En stark karaktär
som jag hängde mycket med. Men som sagt, sa meningar ett dygn innan han tänkte dom. På denna pokerkväll kom vi hur som helst överens om att starta band. Nu kunde inte någon vid detta pokerbord
spela instrument förutom A-Henke som hade lärt sig tre, fyra ackord nyligen. Hipp happ så var jag en helt
värdelös trummis i bandet Sweeperz... Yep, med Z på slutet. Kunde kanske tänkt två gånger innan vi bestämde oss för att stava så.
Lyckades komma in på musikestetiska linjen på Fredrika Bremerskolan på nåt jävla vänster.
Skulle komma in med trummor som huvudinstrument. Men blev nog räddad av att de bad mig spela lite gitarr
under provspelningen.
Jag gick i klassen med mina bandkompisar. Bland annat vår sångare Basse (även känd som Kprl Sigge Hall).
och det kanske inte är någon hemlis att han är ett jävla hornylle på trummor.
Det ena gav det andra. Jag Började spela bas, sjunga kör flera dagar i veckan. Bas blev huvudinstrumentet
och Bandet HEAD bildades. Där dök vår lilla smegmaälskande Per Rinaldo (barnet) upp också. Alla spelade i en miljard band var. Men man märker snabbt vilka man fungerar bäst rent produktivt och har roligast med.
Jag och Per ville annat än vad våra andra band ville. Få utlopp för saker vi var arga på... Jag var på blodigt allvar riiiiktigt arg på när chipsen var för små för dippen. Men det var det ju inget av mina andra band som ville göra en låt om.
Så när vi startade bandet skulle det bara vara ett inspelningsprojekt. Vi träffades varje söndag och skrek tarmarna ur oss.
I början var det onekligen mer rått än vad det är idag. Vi tycker ju det e så hysteriskt kul att kliva utanför ramarna för vad som ska vara "rätt" :)
Fram tills nyligen har jag haft fler band, och prioriterat SKITARG till det senare. Fick dock ta mig i kragen
när jag fick för lite fritid och ta mig en riktig tankeställare över vad jag ville. SKITARG var vad jag ville.
Det finns inga regler i SKITARG, jag älskar mina bandkamrater och jag älskar er som lyssnar och
tror på oss. Jag lägger nu näst intill all min lediga energi på SKITARG, och jag känner bara
att det blir roligare och roligare för var dag som går.
På vardagarna så jobbar jag som metallbearbetare. Vad är det då? Jo... Typ som Bender i futurama.
Bockar plåt. Ni hör ju vilken jävla hjärngympa det kan vara. Inte ett dyft. Så jag står och stirrar in i
en maskin hela dagarna. För några månader sedan kom jag dock på att man kan ju sula upp papper på denna maskin.
På dessa papper har jag brainstormat låt-texter, planerat photosession och annat i ren managementväg.
Då jag knappast har ordets gåva när det kommer till autoritetiskt gällande saker så har jag filtrerat
detta genom Per (barnet). Han har lagt till saker, rättat mina cp-fel och agerat kontakt med personer
och kontakter som kan och kommer vara viktiga för SKITARG. Jag ser till att fixa ved... Per fixar elden.
I just den här frågan alltså. Alla i bandet har onekligen sin klara roll i vad de gör bäst. Men nu berättar
jag bara lite vad som har hänt mig personligen den sista tiden.
Såååååååååååååå.... Den sjätte februari nu har vi ny fotosession för bland annat skivomslag, posters, stickers,
promobilder, reklam i allmänhet. Ännu en gång är det Viktoria Popova som står bakom kameran.. Vi blev ju
småkåta på hennes förra arbete med oss. Sjukt duktig tjej som kommer gå långt i branchen. Sen skadar det
inte alls att hon är jätterar heller :)
Vi har ju ganska bråttom med allt arbete inför nästa alster, vi har 18 demolåtar inspelade.
Allt ska spelas in igen. Med bättre ljud, alla ska få lägga sina egna grejer och komma med egna bätter idéer på låtarna. Jag tror den här skivan kommer bli sååå jävla bra!
Vi försöker även skaka fram en bra manager nu. Då vi är fullpackade i den kreativa fasen nu, så behöver
vi någon höjdare som kan boka in oss. Tro mig... Det är inte bara att be oss komma till halmstad och lira.
Vi vill. Men det krävs att ett ställe bokar oss, eller att en manager bikar in oss. Blir sällan snyggt när
man ringer upp fisksätra bikerklubb och frågar om man får lira 20 minuter i en hörna där. Skulle det fungera så skulle man fått en snyting genom telefonen. Så ja... Är du manager och läser det här. Hör av dig till skitargkontakt@hotmail.com och kolla om vi kan komma överens om något ;)
Mer då... Shit, fingrarna går av sig själv när man väl kommer igång :)
Mina stora intressen i livet kan vi ta.
Det kanske inte är så hemligt att jag gillar musik.
Annars gillar jag att laga mat. Är inte utbildad, utan chansar hejvilt varje gång.
Och av någon anledning så blir det gott som fan typ 75% av gångerna.
Jag är extremt porrskadad... Men mer om det sen. Men jag kan säga att jag skriver med en hand nu.
Jag har piercat i ett par år. Men det har fått ta ett steg åt sidan i all stress med musiken just nu.
Jag ÄÄÄÄÄÄLSKAR Whisky!
Gillar att vara packad.
Gillar sjuk humor (no shit)..
Gillar splatter... Som faaaaaaaaaaaaan!!!
Sen tycker jag om att knalla i skogen på somrarna.... Och dricka bärs. Titta på utsikten.
Nåväl... Det kommer dyka upp fler såna här inlägg av (förhoppningsvis) alla bandmedlemmar.
Vi kommer posta sönder skiten på faceplace...book.
Hoppas ni inte dör till nästa gång.
Nu ska jag vrida pungen av en kattunge.
/Necrofilip.... Signing out
